Miljonprogrammet är ett byggprogram som togs fram mellan åren 1965-1975. Programmet byggde på att många flerfamiljshus skulle byggas inom ett område så att man skulle få plats med betydligt fler människor. Detta program har sedan kommit att kritiseras till stor del, eftersom miljonprogrammet innebär tråkiga, grådaskiga hus, mycket betong och för få grönområden. Dock är det en aning felaktigt att påstå att det bara var höghusområden som byggdes under denna reform – en tredjedel utgjorde höghus, en tredjedel flerbostadsområden med lägre hyreshus och en tredjedel av småhus. Under samma tidsperiod revs också en stor del av äldre hus och byggnader, bland annat i innerstäderna.
Det var Socialdemokraterna som beslutade om detta på partikongressen 1964 och ett år senare var man således i full färd med att bygga nytt.
Miljonprogrammet för en miljon bostäder
Det var bostadsbristen som kickade igång idén om att Miljonprogrammet skulle upprättas. Namnet har givits på grund av att man med reformen skulle bygga 1 miljon bostäder inom 10 år för att få bukt med bostadsbristen. I början var många begeistrade till idén och tanken på att flytta ifrån äldre hus som saknade ett funktionellt vatten- och avloppssystem eller badrum och toalett i lägenheterna. Husen som byggdes hade mer att erbjuda och innebar större lägenheten mot det många hade varit vana vid sedan tidigare. Allteftersom tiden gick, så pekades emellertid dessa bostäder och områden ut som platser som var socialt utsatta och undermåliga. Dessutom hade 650 000 av alla lägenheter som byggdes vid tidpunkten, ett stort renoveringsbehov år 2010. Byggnadstekniken eller rättare sagt de material som användes var inte alltid de bästa. Kostnaderna som avsåg renoveringarna uppgick till cirka 650 miljarder kronor.
Höjning av bostadsstandarden
En stor tanke som låg bakom Miljonprogrammet var att förbättra standarden i svenska bostäder så att folk slapp ligga på madrass på golvet, sova i skift eller ta sig ned ett antal trappor för att komma till badrummet som ofta ingick i källaren. Med dessa nya bostäder skulle folk ha chans att leva en eller max två personer i ett rum och köket skulle vara ett enskilt rum där ingenting annat än matlagning skulle ske (ja, förutom diskussioner vid köksbordet och pyssel inför julen kanske). Dessutom skulle varje lägenhet ha ett badrum eller dusch och toalett och därmed var de gamla vattenklosetterna ett minne blott.
Miljonprogrammets kostnadssänkningar
Miljonprogrammet var tänkt till flera delar av Sverige, men eftersom bostadsbristen var störst i Stockholm, så byggdes det också mest där. Detta ser vi fortfarande idag, när många av dessa områden numera ser ganska nedslitna ut. Visst drog detta ned på kostnaderna, men huruvida det idag är lämpligt att bo i enorma höghusområden där alla hus ser exakt likadana ut och där standarden har visat sig vara rätt så dålig, debatteras då och då.